Igår fick jag uppleva alla känslor som går att uppleva. Jag var nedstämd, ledsen, arg, besviken, lycklig, kär, jag kände till och med smärta i kroppen. Igår hände ALLT. Det var inte den bästa dagen men jag är tacksam ändå. Jag är tacksam över dessa fina människor som finns runt mig. Särskilt Tom som hjälper mig stå upp i varenda läge. Vi har varit med om mycket, trots det är han hela tiden lika bra för mig. Ett leende slås upp på läpparna utav att han bara hör av sig.

Jag har det senaste året lärt mig så mycket. I skolan, på jobbet men framförallt om mig själv och min omvärld. Jag vet precis vad jag vill med mitt liv idag. Jag har lärt mig att det inte är värt att gräva ner sig i någonting som ändå inte kommer bli bättre. Varför inte liksom njuta av livet? Jag är själv inne i någon slags svacka nu där allt är dåligt men jag är på väg upp och det är tack vare Elin, Emma och Tom. Ni tre gör mig så lycklig, ni gör livet värt att leva. Jag gör allt för er och vill visa upp er för världen och säga: det här är världens bästa människor, som är mina och inte era.

Dag in och dag ut så blir jag motiverad, älskad, omtyckt och stöttad. Jag har länge trott att jag haft ett dåligt liv och att allt är sämst. Men inatt, så lärde jag mig att vara nöjd med det jag har. Det kunde så lätt vara mycket värre. Jag har mycket kvar att lära mig om mig och min omvärld men jag är på väg. Jag är snart där. Snart kan jag se på mig själv i spegeln och säga "fan vad bra jag är!"
Vi lever bara en gång. Jag kommer aldrig vika mig och vara trött på livet, det kan så lätt och fort vara över.

Om åtta dagar sitter jag på ett flyg med min älskling till Alanya. En två veckor lång resa som kommer göra mig så lycklig. Jag har väntat på detta sen i december förra året. Jag, Tom, semester, sol. Det ska bli så grymt skönt och jag har världens bästa pojkvän som gör detta för mig. Jag är så lycklig och tacksam idag.