För ett tag sen så hade jag en dröm faktist :) som dom flesta andra barn har. Man vill bli kändis liksom. Jag älskar att sjunga och dansa även om de inte ser/låter så bra. Jag älskar att stå framför kameran också.
Men sen så började jag gilla en kille som fick mig att tänka om, och inte vilja bli känd längre. Eller, jag skulle inte tacka nej till att bli det nu heller men ni fattar?

De som ändå är rätt sjukt är att jag hade samma dröm i ... vänta måste räkna...9 år. Överdrivet? Njaaa, jag vet inte.
Men jag vet iallafall att jag uppträdde så fort jag fick chansen till de och jag ångrar de inte! Absolut inte!
Sist jag uppträde framför publik va iallafall i maj i år, så ni kan tänka sig de va inte så längesen jag tänkte om. Alla kan inte bli kända och få sin dröm i uppfyllelse men jag vet iallafall att man blir gladare av att göra något man tycker om. Eller åtminstonde se någon man tycker om. HAHHAHAHAHAHHA fan va töntig jag känner mig nu när jag sitter och skriver de här, men de är iallafall mitt sätt att skriva om en person som inte så många vet om. JA han lever, han är verklig.